Mikas allt och inget

Alltså vädret. Jag säger då det. Vilka fantastiska dagar vi bjudits på. I går vaknade jag till värma pustar och härligt solsken. Beslutade mig för en powerwalk. I linne bör tilläggas. Och efter det har jag inte velat gått in igen. Det märks att man är utsvulten på sol och värme och man lapar i sig för fulla muggar för att nå nollnivå i D-vitamin igen. Och kanske till och med ta sig upp över nollan. Så. I går kväll gick vi ut igen. Jag och ett bakistroll till karl. Gick en mil genom Majorna och Slottskogen. Beslutade, att i och med vädret, kändes tonfiskpastan som stod på hemmamenyn rätt lam. Vi (läs jag, den andra i sällskapet åt pizza) tog oss en räksallad och en iskall öl i värmen på uteservering nära oss istället, medans vi tyckte att livet kändes rätt så himla fantastiskt. Fler sådana kvällar åt mänskligheten. Och fler varma dagar. Helt klart. Välkommen sommaren!

Och ja. Det planerar vi göra. Imorgon tar jag min kära väninna Squeezy i armen och och beger mig ut på turné. Vi beger oss till Buyharbor där vi ska husera hos vår gemensamma vän Lena. Också känd som Svetten, i folkmun. Vi laddar något gröngävligt, plastmuggarna till vinet på bussen på väg ner är packade (liksom vi ämnar bli), partystassen är med, turistsinnet framplockat och redan nu har jag helg i själen. Med detta sagt återstår inte mycket annat än att visa upp ännu ett nyförvärv till hemmet. Ännu en lampa. Ännu en liten skatt.

I går var vi ett stort gäng brudar från jobbet som sprang in våren i slottskogen. Oförskämt hurtiga och det speglas på bilden. Det gick bra, sprang i mål på ganska exakt 25,44 så det känns finfint men skönt att det är över. Nu är det laddning för midnattsloppet i augusti som väntar. Run Mika, run! Pjuh.

Det har ju varit Valborg. Det är säkert alla medvetna om. Min sådan var väldans fin. Säkert som många andras. Det som dock var speciellt med min Valborg var att den FAKTISKT var bra. I fyra år bakåt har min valborgsmässoafton varit katastrofal. De har innehållit allt från hjärteont till minnesluckor. Men i år var den fantastisk. Vi kickstartade den med rosé (årets första) i solen, innan vi skulle ge oss till The Rover för smurriga burgare. Väl på Rover stöter vi, hipp som
happ, på ett välbekant ansikte i form av Alexandra som var där med ett helt gäng. Det ena leder ju så lätt till det andra, och vips så var klockan ett och vi var hemma igen efter en mycket trevlig och spontan Valborg. Jag hoppas innerligt att aprils sista dag fortsätter att vara så här medgörlig kommande år också, och inte faller tillbaka in i gamla mönster.

När man inköpt någonting nytt och förhoppningsvis fint, är i alla fall jag av den naturen att jag inte kan vänta på att få använda det. Jag är inte den som suger på karamellen då, jag är den som knaprar i mig den på nolltid. I lördags köpte jag på mig ett par ljusgula shorts och ett fantastiskt diadem från Indiska. Självklart åkte allt på redan samma kväll när vi begav oss ut och iväg till middag hos vänner.

Puss!

Marilyn. Vi kommer då fasiken inte att sakna dig. Sämre smak på väggmålning kan man leta efter. Säger i och för sig en hel del om oss med, som av lathet, låtit ikonen husera på vår vardagsrumsvägg i över två år. Ändå sedan vi bytte till oss vår crib. Men. Nu vänder vi äntligen blad. Säger bye bye Norma Jean, och välkomnar kulören, äggtoddy, upp på väggen i stället.

Njä. Det här inlägget handlar egentligen bara om att visa upp vad för sorts fabulöst krubb jag och Alexandra förtärde i kväll. Ja. Ganska mycket bara det for now. Det, och att jag vill flagga för att nästa inlägg kommer att handla om hur vi tar farväl av Marilyn- the väggmålning, som brutalt ska rollas över i morgon. Godnatt folks.

Det är vad som bäst beskriver mina veckor. Sedan jag började mitt nya jobb har tiden löpt amok. På ett bra sätt. I morgon är det fredag. Fredag betyder lägenhetsvisning och bio. En fantastisk kombo, om jag får säga det själv. En trea ska kollas in vid Majvallen. Det kan gå bra, och gör det inte det är det ingen fara alla faktiskt. Ju fler lägenheter vi ser desto djupare rotas vårt tycke för den vi redan har. En annan fabulös sak är ju att våren här, med vitsippor och allt. Nu ska det här fruntimmret knyta sin arma lekamen. På återseende och trevlig helg y'all.

http://mikaelawellander.blogg.se/images/2012/pic_199145407.jpg" class="image">

Det om något gillar jag. Att piffa, dona, göra om och göra nytt. Det är fantastiskt att måla upp bilder i huvudet om hur jag vill ha det. Det gäller allt egentligen, men framför allt heminredning såklart. Loppisfynda och möblera därefter. Nu senast i Bollnäs inhandlades både bordet och specerihyllan. Än så länge är det bara tepåsar, värmeljus och pennor som huserar i hyllan. Så rum för ännu fler saker finns. Inte bara köket ska pimpas i vår. Vardagsrummet ska också få sig en omgång. I helgen ska vi plocka på oss färgprover till en vägg just där. Och efter det väntar ny soffa. Så länge (och tills jag gör om igen) myser jag in det nygamla köket. Med på bild finner vi även våra nya tallrikar från Gustavsberg. Den ena riktigt fylld på goda nyttigheter.

Helg. Älskade helg. Äntligen ses vi på nytt. Vi inledde vårt förhållande i går kväll. Vi lagade mat och vi invigde det nya Perstorpsbordet med dess tillhörande tre udda pinnstolar. Vi drack lite vin och vi lyssnade på musik. Vi mös över vetskapen om att vi skulle få dejta ytterligare ett par dagar och vi sov tillsammans. När vi vaknade i morse gick vi långpromenad. Tillsammans med Alex. Vi lunchade i saluhallen på tredje långgatan och rundade av hemma med en liten lur. Nu sitter vi här, bara jag och helgen, med sista avsnittet av One Tree Hill framför oss. Och njuter av varandras sällskap. Det är min helg, det.