Mikas

Så var veckan slut. För många. Lillfrun Wellander har ju ett arbetspass kvar i morgon. Inte så långt, men ändå nämnvärt. Vi ska få bilderna av Lisa också. The pictures. Med stort T eller P. Bröllopsbilderna, de färdigredigerade. Så i helgen ska vi se till att välja ut en bild till tidningen, samt till alla tackkort som ska göras. Roligt.

Bio till i morgon. Vi ska gå på Midnatt i Paris och jag har sjuka förhoppningar. Ser fram mot att få drömma mig bort till vackra kläder, vin, romantik och ett magiskt Paris. Har jag sagt att jag funderar på att åka på språkkurs till Paris nästa sommar? Om inte, så är det i alla fall precis det jag planerar. Who's with me?

I går var det tänkt att jag och Pernilla skulle ses. Vi skulle äta sallad och gå och träna. Men stackarn hade blivit sjuk så det kom inte på tal med någon träning. Vila är ju den bästa medicinen för sjuklingar. Vi blåste av dejten med siktet inställt på samma upplägg fast på måndag i stället. Jag är ju inte den som är den när planer går i stöpet,  så nya planer smiddes. Lisa kom in till stan, vi gick och åt på franska caféet och tog oss sedan ut till Mölndal där vi skulle på utförsäljningsmingel som Lindas jobb hade. Jag köpte en grythandske (heter det så?) och en värmekudde för onda magar. Vi fick lite vin och tilltugg och sen stressade vi hem. Detta för att jag för allt i världen inte kan missa ett endaste avsnitt av Bonde söker fru. Trodde jag. Tydligen är det Idol (!) hela veckan så bönderna är inte tillbaka förr än nästa onsdag. Jag fick helt enkelt finna mig i denna misär och tog i stället upp min nyinköpta sprätt, min nyinköpta klänning från Pop Boutique och gav mig på att sprätta bort både axelvaddar och underkjol. Resultatet blev nog rätt bra tycker jag.

I går gjorde vi det. Jag hade kommit på den emintenta idén att önska mig just denna vackra, prassliga kreation av Jessica i födelsedagspresent. Alex var lyckligt ovetande om vad jag önskat in i hushållet. Men han tyckte att den var fin när den väl hängdes upp i går kväll. När mamma var här köpte hon en badmössa i form av en val och jag blev helt enkelt inspirerad. Invigde genast det "nya" badrummet med skumbad, musik och tända ljus i min ensamhet då Alex var på fotbollsmatch. Åh vad jag gillar.

Peppa redan nu för helgen som kommer? Vet att det bara är tisdag. Men jag har en rysligt bra känsla som säger att den här veckan kommer att gå fort som bara den. I kväll ska jag och Marie springa. I går gjorde jag och Tipp det samma. Dock tror jag mig kunna säga redan nu att, i dag är vädergudarna mer på min sida. I går sprang vi i spö-jäkla-regn och i dag skiner höstsolen fint. Snart, snart är det dags för Hässelbyloppet i Stockholm och i och med detta är det även snart, snart dags för lyxhelg med Mamma. Det är det bästa.

Mycket hud. Och mycket fina utstyrslar. Grymt att alla verkligen bjöd på sig själva och levde i synd för en kväll.

---

Värdinna.

Värden.

Vackra Mallan.

Sara och en av de tre Johannorna på festen.

Jag var en mycket dedikerad fotograf under kvällen och förevigade varje outfit som kom. Här har vi pimp-karlarna.

Fler snyggingar.

Oh my. Vilket par. Henke och Pillan.

Vackraste Joey.

Hammie-love.
Jo. Vi var 23 personer. Jag är trött. Konklusion- inte alla bilder läggs upp. Men lite ska man ju lämna åt fantasin också.
Puss och god natt vänner!

...smakprov då. Ursäktar i förväg det kontroversiella temat, som lett till bilder av varierad rumsrenhet. De första smakproven är på överhängande lättklädda damer. Herrarna utlovas i kväll.  Pimps, priest and prostitutes- en 55 års fest för mig och min heta karl.

Vi börjar med fredagens sedvanliga genomgång. Kvällen blev ganska exakt så som jag trodde och avhandade i föregående inlägg. Vi handlade massa mjöl och annat man behöver för att baka först innan vi begav oss hemåt. Köpte med oss kebab/falafeltallrik och mumsade, babblade och slickade bunkar och vispar. Det är ju så smeten som är godast. Som tur är tyckte Marie bättre om det färdiga reslutatet så den mesta smeten fick jag slurpa i mig. Vi provsmakade alla muffins och konstaterade att vi varit rätt duktiga. Sorter som bakades var: hallon, blåbär, vanilj, chocklad och tiger. Blåbär var godast. Därför har jag passat på att frysa in en hel påse bara till oss. Som vi kan ta ur nu på kvällarna. Det räckte gott och väl til alla gäster ändå. Så det var ingen fara att spara lite. Festen då? Oj. Vilken fest. Den ska ni få se bilder från i kväll.

I kväll ska jag och Marie baka muffins för fulla muggar. Till festen i morgon. Tycker att arbetsfördelningen i det Johansson/Wellanderska hushållet är ytterst skev. Alex är på after work hel kvällen och jag är fast vid spisen. Bokstavligt talat. Fast. Det går, vid närmare eftertanke, nog ingen nöd på oss. Har laddat med en hel bag in box förstår ni. Och på väg hem ska vi köpa med oss pizza eller dylik föda. Så. Det är nog mest bara gnäll från min sida nu. Vi kommer ha en fabulös afton, jag och Marie och den varma smeten i färgglada kläder.

Åh. Jag var så ynklig när jag lämnade jobbet i går. Kall och sur över att mina benhinnor gjorde ont så jag fick lov att ställa in löpturen med Tipp. Vad gör man då i sådana tillfällen. Jo. Köper onyttigheter. Och mår därav ännu sämre. Två croissanter belv det. Som jag hällde på massor av hemlagad hallonsylt på när jag väl var hemma. Det kanske inte hade varit så farligt om det inte var för att kvällen skulle bjuda på ännu fler onyttigheter i samma klass. Pannkakor med ännu mer sylt. Och grädde också. Det var självklart mycket gott. Men att visa sig i underkläder på maskeraden i morgon känns inte lika kul längre.

Ja. Direkt efter det dagliga förvärvet ska det lubbas. Inte jättelångt. Men en sisådär 4-5 km kanske. I sällskap med Tipp. Umgänget med Tipp ska fortsätta även efter avslutad tur. Men då också tillsammans med pannkakorna och med Malin. Det ska bli trevligt. Gillar att vi ska vara hemma hos Tipp som inte alls bor långt i från oss. Det är alltid jobbigt att ta sig i regn och mörker tvärs över staden. Inte minst när man ska hem sen på kvällskvisten. Gillar verkligen inte höst.

I går hackades bläck in i armen med mycket skira nålar. Jag var lugn och harmonisk innan och uttryckte ett antal gånger att jag faktiskt inte tycker att det gör så ont att tatuera sig. Hej du. Det fick jag ju bittert äta upp. Herre vad ont det gjorde på undersidan av handleden. Jag har ju sedan tidigare en underarmstatuering. Men det var tydligen en stor skillnad på hur högt eller lågt ner på armen den görs. Så. Kära mig. Note to self- välj annan placering på tautering nästa gång. Förslagsvis ställe på kropp med mer underhudsspäck.

Älskar loppisar och att fynda. Här är lite av det som införskaffades i lördags med mor min.

I lördags gick jag och mammsen upp oförskämt tidigt. Vi skulle nämligen promenera till Egg & Milk och sedan gå på loppisen i Saronkyrkan. Då måste man vara i tid. Det öppnar kl 10 och då gäller det att vara snabb in. Innan alla fina saker försvinner. Frukosten var som vanligt väldans god och på loppisen fyndade jag två små böcker, en väska och en två porslinshundar. Jag älskar såklart mina fynd. Efter det tog vi spårvagnen hem och åkte genast i väg ut till Hisingen med pappa och Alex i släptåg. Ännu fler loppisar stod på agendan. Jag köpte en spegel, eller ja, vi köpte en spegel. Och sedan tog vi oss lunch på Korv Kiosken. Som numera är en stående helgtradition. Eftersom jag och mamma varit uppe i ottan tog vi oss en välförtjänt tupplur på eftermiddagen och efter det gav vi (läs jag) oss motvilligt ut på en springtur på dryga 5 km i duggregn. Det enda som höll oss uppe var tanken på det välkylda bubblet som väntade på oss hemma. Det var såklart mycket fint när vi väl var inne igen. Senare på kvällen gick vi till Vino Pasta och åt. Herre vad gott det var. Vi konstaterade, att här ska vi bli stammisar.

Slutade till lunch och mötte upp föräldrarna. Vi köpte skor till pappa och åt sedan lunch på en uteservering i stekande het sol. Förmodligen årets sista. Mamma var shoppingsugen, jag följde med och pappa placerades passande på Dubliners med en tidning och en Guiness. Vilket då med andra ord innebär att alla satt nöjda och glada i några timmar. Efter en stunds shoppande tog jag och mor en kaffe med tillhörande godbit, innan vi avverkade de sista affärerna och gick och mötte upp pappa. Vi hann med en öl på en uteservering och sedan kom Alex in också och vi begav oss till Lokal för mat. Det var himla gott. Och vi avslutade med ostbricka där och sedan hemma med Filmspel. Jag och mamma vann mot karlarna. Såklart.

Jajjemen. Nu är mina koreanska adoptivpäron här. Eller Hälsingska helpäron snarare. Vid ankomst i går kväll smaskade vi fajitas, hade presentutdelning av köpt junk från USA samt udelning av födelsedagspresent till mig. För 25 fina fyllda år. Jag fick pengar till min tatuering som ska gaddas in på onsdag. Tack snälla päron. I dag jobbar jag bara till lunch. Så himla fint. Sen ska vi flanera på staden, köpa skor till pappsen och kvällen ska avslutats på Puta Madre, med mojitos och sist på Lokal för mat. Det här kommer bli en fabulös fredag. I can totally tell.

I går regnade det nerifrån. Det gör det ibland här i Göteborg. Jag hatar det. Trots rusket gav jag och Marie oss ut på tur. Flåsandes och stela pinnande vi på i över 7 km. Det kändes ganska bra. Mindre bra var att på vägen hem hämtade jag ut mitt visum till Indien. Det är ju i och för sig bra i sig, men inte det faktum att jag fick betala 250 kr i straffavgift för att jag satt på 10 kr för lite porto på kuverthelvetet som de skulle returnera passet i. Äh. Dumma. Men nu har jag i alla fall visum. Alltid något. Eftersom regnet hånat mig och Göteborgs invånare vertikalt hela dagen lång, blev det horisontalt läge i soffan, resten av kvällen. För att väga upp.

...får genast klicka hem dessa tavlor/illustrationer till mig.

Om exakt en månad ska jag och mor min lubba Hässelbyloppet i Stockholm. Det är en mil. Dock en väldigt "lätt" mil vad vi förstått, men just nu känns inget i löpväg lätt. Att man kan ha förfallit så till den milda grad, att lunkande i fyra kilometer känns som en Mount Everest-bestigning, är för mig ett frågetecken. För några månader sedan. Ja, då var det andra tag. I kväll ska vi springa i alla fall. Jag och Marie. Hur det kommer att gå i spöregnet är ytterst oklart.

Lite bloggtorka. Jag vet. Ibland tryter motivationen liksom och man hittar inte ord. Eller vettiga uppslag ens. Men. Det som alltid funkar är ju att rent av avhandla. Helgen till exempel. Det var en lång helg. Och det gillar man ju onekligen. Allt för ofta känns ju helgen för kort. I fredags sov jag middag, vi åt tacosgratäng och kollade på Shakespear in love. Glufsade även i oss en vasin bit av ostkakan som jag hade sprontanköpt. Det var lite av en besvikelse faktiskt. Jag hade fått för mig att den skulle smaka som vår Hälsninge ostkaka. Men icke. Därför har jag nu satt mamma och pappa på att införskaffa en "riktig" ostkaka i Hälsingland och ta med ner nu när de kommer på torsdag. I lördags vaknade jag utvilad, grejade hemma och begav mig ner till Kungsgatan för jobb i några timmar. Väl hemma igen var det bara till att svida om för tjejmiddag hemma hos Lisa. Mycket mysigt på alla sätt. Och bästa avslutningen var skjutsen hem av min snygga man. Gillar inte att åka spårvagn långt kvällstid i mörker. Jag vänjer min aldrig vid just det.

Nu är det helgkänsla som infinner sig. Med ett superstort, halvfejkat leende önskar jag alla inblandade en fin helg. Själv ska jag i kväll, äta gott (jag har väldigt otippat köpt en ostkaka), och kolla på Shakespear in love, vilken jag älskar. I morgon jobbar jag några timmar på Ecco, Kungsgatan sen ska jag hem till Lisa för födelsedagstjejmiddag i min nya Beyond Retro-klänning. Bra och bra helg.

Det var inte riktigt min kväll i går kan man säga. Jag har varit så fruktansvärt trött de senaste dagarna. Trött för att vara mig. Jag gillar ju att ha fullt upp och att ha saker inplanerade hela tiden. Men de senaste dagarna har alla planer mer bara känts som måsten. Och jag har varit sömning. Sömnig som i, jag lägger mig halv nio och sover hela natten, sömnig. Och när jag är så trött blir jag ofta överkänslig. Inte minst märktes det i går när jag kom hem från jobbet, skulle klä om för en springtur med Marie och jag upptäcker till min fasa att ett av mina knäskydd blåst bort. Ja. Det har alltså blåst bort med vinden som varit de senaste dygnen. Jag hade, dumt nog, lagt de små liven ute på balkongen i söndags för att vädra dem och då självklart glömt att ta in dem igen när allt dumt väder kom i veckan. Jag hade verkligen sett fram mot att springa. I stället grät jag som ett litet barn en stund och gick och la mig halv nio. Detta efter att jag och karln kollektivgranskat och finkammat närområdet utan framgång. Nu står -inhandla nytt knäskydd- högst upp på handlingslistan. En lista som f.ö. är äckligt önskelång men i brist på likvidamedel blir det nätt och jämt att budgeten klarar ett bortblåst knäskydd alá 350 riksdaler.

Nu regnar det varje dag här i Göteborg. Alltså inga undantag. Varje dag spö/häll/skurregnar det. Plus att det varit kuling så paraply är inte att tänka på. Jag måste införskaffa våtdräkt. Och sydväst. Tur att vintern i det här landet, för min del, blir kort.

Vad mycket det har varit de senaste dagarna. Sprungit omkring som en skållad katt på jobbet och har (såklart) haft fullt upp även kvällstid. Med bl.a. gym, födelsedagsmys med Johanna och Sofia på Kings Head i går och i kväll bär det av till bröllopsfotografen a.k.a Lisa, för en till titt på bilderna samt för att ta lite beslut på hur vi går vidare med tackkort, bild i tidningen och annat. Sen är det ju en väldigt viktig kväll i kväll också. Förlåt mitt nörderi. Men det är Bonde söker fru. Premiär. Ja, jag älskar verkligen det programmet. Så jävla söta är dem allihopa. Varje säsong. Och kärlek, gulligull. Så i kväll blir det att "naaaw:a" i en timmes tid. Minst.

Mollie har ju varit här i helgen. Det var högst trivsamt. Synd bara att Bollnäs är så långt bort, vilket då resulterar i lite tid här. Hon kom på kvällen i fredags och åkte i går. Där mellan har vi dock hunnit både det ena och det andra. Tjejmiddag i fredags hos Linda, loppis och frukost i lördags, följt av hyrda cyklar och en ofrivilligt lång cykeltur. Detta eftersom guiden (läs jag) var helt övertygad om att vi kunde lämna cyklarna hemma hos oss i närheten. Det kunde man inte och vi fick, i stort sett cykla tillbaka till dit vi startade. Hungriga var vi också. Men det gav oss en försmak på hur det kan se ut på vår resa. Fast tusen gånger värre. Saker som går fel, man är trött, hungrig och less. För att inte tala om varm. I sådana tillfällen måste man bara bita i hop. Kvällen i lördags spenderade vi hemma, med pizza, en varsin dator i knäet, planerandes. Som bara den. Vi tror oss ha koll. Vi tog även ett gemensamt beslut att vi skippar Kambodja. Det blir för tight. Horisontalläge på paradisö i Vietnamn med paraplydrink i näven lockar för mycket. I går åkte hon hem, jag var ute och sprang och och somnade ytterst tidigt.

Nu kickstartar vi helgen med lite after work tycker jag. Eller vad sägs? Jo. så får det bli.

...och Mollie kommer. Systra mi. Vi ska planera för vår bad ass-trip 2011. Hela helgen. Eller ja, i kväll ska vi på halv åtta-mys hos Linda och i morgon ska vi äta tidig frulle ute i Linné och gå på loppis. En vanlig lördagsförmiddag i mitt liv helt enkelt. Och en vanlig helg helt enkelt. Plus en syster.

Hej på er. Jo, nu har jag legat på latsidan här ett par dagar, och då blir blogg lidande. Dock är jag tillbaka nu, solen skiner och det är höst i luften. Bra dag. Jag och Marie ska springa i kväll i slottskogen, innan det, äta lunch på Andrum. Som sagt, bra dag.