Trött är ordet.

Vår säng gick sönder i går. Och nej, tänk inte "vill vi höra detta?". Det finns inget perverst alls med detta faktum. Sängsatan gick sönder redan förra veckan när vi med gemensamma krafter försökte frakta sängen ut ur sovrummet när det vankades målning. Korkade som vi är gick sängen ett, inte genom dörren. Två, sönder while envist trying att få ut den fast både hjärna och ögonmått sa åt oss att det var högst omöjligt at få ut den hopskruvad genom öppningen ut till hallen och till sin slutdestination, vardagsrummet. Well. Vi har utmanat ödet och tänkt att den kommer att hålla ändå. Skruven lossnade, men hoppet är ju det sista som lämnar oss. 22.30 i går hände det. Precis innan vi skulle somna smäller det och vi faller handlöst ner mot golvet, rätt skärrade. Det ena ledde till det andra och de lösa madrasserna bars än en gång ut till vardagsrummet. Poff. Alex var glad över att få leka "koja" igen. Jag var mest bara trött. Mentalt och fysiskt. Fortsättning följer.
Puss!

Kommentarer
Postat av: Marie

hahaha måste sett ssååå jävla kul ut när ni sängen föll ihop!!

2011-03-24 @ 20:56:30
URL: http://mylifethroughanalog.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0