Mikas

Jag är hemma. Det känns konstigt, skönt, kallt (minus tio grader, i skrivande stund), stressande och underbart. Allt på samma gång. Det är fantastiskt att träffa och krama på alla nära och kära igen. Medans jag samtidigt febrilt längtar tillbaka till friheten och värmen igen. Frihet har jag fortfarande. Fast i en relativt oönskad form. Jobblös. Jag har gett mig själv månaden ut på att fixa ett jobb. Och med lite ihärdighet ska det nog gå vägen. Det var i alla fall vad min mycket entusiastiske arbetsförmedlare kvittrade fram i går efter inskrivningen. På tisdag tar jag karln min med mig och åker norrut till Bollnäs. Ännu fler nära och kära som ska kramas på står på schemat. Och jobb går ju att söka även därifrån. I dag ska jag och min klämvänlige vän Squeezy ta oss en lite uppdatering over en after work. Eller after search for work i mitt fall. Med mig tar jag mitt illorange hår. Som jag verkligen älskar.

---