Min vy.
Varje dag när jag cyklar hem susar jag fram över Älvsborgsbron. Alltid för hungrig, trött, tankspridd och stressad för att se. Hemmablind kallas det. Vilken fantastisk vy jag får till och från jobbet egentligen. Ibland måste man bara älska nuet. Och i dag stannade jag till för att njuta lite, och för att dokumentera. Såklart.
Kommentarer
Postat av: anna eriksson
Friskt resonerat//mostern
Trackback