Mikas

Det är vad som bäst beskriver mina veckor. Sedan jag började mitt nya jobb har tiden löpt amok. På ett bra sätt. I morgon är det fredag. Fredag betyder lägenhetsvisning och bio. En fantastisk kombo, om jag får säga det själv. En trea ska kollas in vid Majvallen. Det kan gå bra, och gör det inte det är det ingen fara alla faktiskt. Ju fler lägenheter vi ser desto djupare rotas vårt tycke för den vi redan har. En annan fabulös sak är ju att våren här, med vitsippor och allt. Nu ska det här fruntimmret knyta sin arma lekamen. På återseende och trevlig helg y'all.

https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/1771717/images/2012/pic_199145407.jpg" class="image">

Det om något gillar jag. Att piffa, dona, göra om och göra nytt. Det är fantastiskt att måla upp bilder i huvudet om hur jag vill ha det. Det gäller allt egentligen, men framför allt heminredning såklart. Loppisfynda och möblera därefter. Nu senast i Bollnäs inhandlades både bordet och specerihyllan. Än så länge är det bara tepåsar, värmeljus och pennor som huserar i hyllan. Så rum för ännu fler saker finns. Inte bara köket ska pimpas i vår. Vardagsrummet ska också få sig en omgång. I helgen ska vi plocka på oss färgprover till en vägg just där. Och efter det väntar ny soffa. Så länge (och tills jag gör om igen) myser jag in det nygamla köket. Med på bild finner vi även våra nya tallrikar från Gustavsberg. Den ena riktigt fylld på goda nyttigheter.

Helg. Älskade helg. Äntligen ses vi på nytt. Vi inledde vårt förhållande i går kväll. Vi lagade mat och vi invigde det nya Perstorpsbordet med dess tillhörande tre udda pinnstolar. Vi drack lite vin och vi lyssnade på musik. Vi mös över vetskapen om att vi skulle få dejta ytterligare ett par dagar och vi sov tillsammans. När vi vaknade i morse gick vi långpromenad. Tillsammans med Alex. Vi lunchade i saluhallen på tredje långgatan och rundade av hemma med en liten lur. Nu sitter vi här, bara jag och helgen, med sista avsnittet av One Tree Hill framför oss. Och njuter av varandras sällskap. Det är min helg, det.

Den här helgen känns som att den varat en vecka. Hur ofta händer det? Det är ju annars en klassiker att prata om hur fort helgen har gått och "ojojoj, nu är det snart måndag". Men inte den här helgen. Den har varit lång och skön och fylld av trevliga saker. I fredags lagade vi fajitas. Det har blivit mycket tacos på senare, det känns som att just den födan fått sig ett uppsving i mina smaklökar och jag kan tänka mig det näsan varje helg. Mums. Vidare tittade vi på Livet från den ljusa sidan. Det är ju en förjävla bra film alltså. Och Jack Nicholson äger fasiken. Pigga och glada (eftersom vi har vit helg) hoppade bi upp och ut för att gå på GP-loppisen i friidrottenshus i år igen. Inga fynd inhandlades, jag sparar mig till hälsingeloppisarna i påsk. Där jag räknar med att go totally bananas. Jag åkte vidare för att äta lunch med Squeezy oh Annelie, sprang fem kilometer med tippi på kvällen, fick pannkakor på earth hour-timmen av min stabila karl och tittade på ännu en film. Crash, helt okej men ingen wow-känsla direkt. I dag ska jag träna och starta nedräkningen. På onsdag väntar Bollnäs!
Nedan har vi oss på Loppis och pannkakor i mörkret.

Våran internetdosagrej har kortslutit (kortslöt?) i går. Pang, tror jag att det lät om man hade bevittnat det hela. Vilket ingen av oss gjorde. Vi bara märkte att nätet inte jobbade med oss. Olyckligtvis medför detta missöde ännu mer missnöje för familjen Wellander/Johansson, än att bara köpa en ny internetdosagrej. Inget internet. Och således inga serier, inga filmer, och nej, än en gång, inga serier. Jag crave:ar sista avsnittet av One Tree Hill något grönjävligt. Däremot innehar jag ju blogg.se som app, så bloggen ska inte behöva bli lidande. Inte alls. Så vi tar vid så som utlovat. Jag var ju på tjejmiddag i tisdags. Då såg det ut lite så här. Värdinnan på g, glada gäster och mumsig toast Skagen.

Första dagen på nya jobbet avklarad! Känns härligt. Det var så roligt att börja jobba igen och det verkar verkligen vara ett bra gäng på företaget. Vilket är A och O, enligt mig. Bra stämning föder bra prestationer (läser föregående mening och inser att jag lät oförskämt klämkäck). Det märks dock att man inte jobbat på ett tag. Speciellt på det faktum att jag misskalkylerade på mitt kaloriintag. Gravt. Har i stort sätt varit hungrig hela dagen. Köpte därmed pizza på vägen hem. Och har nu smärre ångest över detta. Äh. Fira första dagen-pizza kan man ju vara värd i och för sig? För att byta ämne. Min sista "semesterdag" i går kunde ju inte ha blivit bättre. 17 varma grader och vindstilla. Power walkade i över en timme på förmiddagen, handlade på vägen hem, åt frukost på balkongen, lapade sol i mängder, fick således färg på nosen, sprang snabbt i 5.5 km, invigde finaste diademet och avslutade kvällen på tjejmiddag. Fabulösa dagar, för att sammanfatta.

När man som jag hade avverkat en hip hop-fest och andra alkoholrelaterade nöjen i veckan som var, var jag lycklig över att få bli bjuden på våfflor och saft på söndagen. Linda hade bjudit in till våffelmys och det var ett tacksamt gäng som slevade i sig av vad som bjöds. Lite i samma tecken fortsätter kvällen. Det är nämligen dags för tjejmiddag. Denna gång hos Marie. Prata snusk och äta snask är sannerligen ett uppiggande moment i vardagen. Som alltid börjar jag ju något sorts nyttigt liv varje måndag. Denna gången har jag även slängt in ett alkoholförbud fram till påsk. Har således köpt hem en fet Loka naturell som istället för vin, ska slurpas upp i kväll. Men först en springtur i vårvädret.

Ja, det blev en trivsam kväll i lördags i hip hopens-tecken. Alex hade komponerat ihop ett klurigt och humörhöjande musikquiz som vi tävlade i och värdinnan/födelsedagsbarnet verkade nöjd med kvällen. Vilket såklart var det allra viktigaste. Jag och mannen gjorde en relativt tidig natt ändå och avslutade en bra kväll med te och mackor och årets kanske sista värmeljus. Jag var lite dålig på att föreviga kvällen men Tippie-love ( Hippie-love kvällen till ära), Squeezy i sin Danny-dräkt och gangster-Alex blev i alla fall förevigade.

Just nu är Alex på centralen och hämtar upp sin pappa och min tillika svärfar. Han ska sova hos oss i natt och vi ska gå ut och äta. Anar en bra kväll i siktet. Eftersom han aldrig tidigare sett våran lya, har vi piffat både den och oss efter bästa förmåga. Bakelser har vi köpt hem med. Bakelser som jag låtit vara alldeles för länge nu.

I bland har man dagar då man känner sig till fullo tillfreds med vad man åstadkommit. Denna måndag hör till just den ovanliga skara av fantastiska dagar. Dagen började med att jag tog mig en rejäl sovmorgon (mest för att ta igen helgens brist på den varan, halv 6 (!) på morgonen i söndags kom jag hem efter en mycket speciell utekväll med min älskade Squeez). Väl vaknad i morse snörade jag på mig mina fotvänligaste skodon och power walkade i 6 km med Squeezy i luren avhandlandes lördagskvällens bravader. Jag åt lite överbliven tacos, sökte två jobb och komponerade en springlista på spotify. Pepp av mina val av låtar, snörade jag än en gång på mig samma skodon och sprang i väg på en 5 km lång runda på min bästa tid hittills. Just det, jag har diskat disken värd satan med. Nöjd fru Wellander. Näst på schemat står bad följt av mat. Bra dag. Helt enkelt.

Källan till allt det onda de senaste dagarna har initialt varit pengabrist. Inte så att vi behöver svälta direkt, inte alls faktiskt. Men ja, jag gillar vardagslyx och guldkanter. Även jag inser ju att man inte kan lösa ett problem med ett problem. Som i det här fallet, att köpa en lampfot (som kostar pengar) för att pigga upp mig, för att jag just inte har några pengar. Motsägelsefullt jag vet, men den här lilla vännen från stadsmissionen har, bokstavligt talat, lyst upp min vardag lite. Och då får det vara värt slantarna.

...blommor från min man i dag på kvinnodagen. Men nybakade semlor kom han hem med dagen till ära. Och blommor hade vi ju redan huset fullt av sedan helgen. Så semlor var helrätt köpt. Som tur är blir jag mycket väl omhändertagen alla årets dagar och inte bara i dag. Helt klart som sig bör. Kvinnodagen känns lite, jag vet inte, gammalt.