En dag kort.

Helgen har sprungit fram. Fortare än vanligt. I fredags var det after work med Tipp och Karin och några vänner till Karin. Det var trevligt. Hade sagt till karln att jag skulle vara hemma vid åtta. Men eftersom det var så trivsamt resulterade det i att jag inte kom hem förr än halv elva. Men det gjorde inget. Inget alls faktiskt.
Lördagsmorgonen spenderades på friidrottens hus där det var superloppis. Självklart med min partner in loppis-crime, Tippi. Linda var där och sålde saker och jag och Tipp fyndade. Hon ljusstakar, och jag tavlor och ramar. Och smycken. Tavlorna är lite läskiga. Från typ 20-talet och väldigt kantstötta. På ett charmigt vis. Vänligen se bild nedan och skapa eget intryck. Efter loppisen började först jakten på varmkorv. Och sen tog vi oss ut till Näset där Smirket och våra fästmän hade seriepremiärsmatch. Jag är en jinx och inget var nytt med det denna gången heller. Varenda match jag hittills sett har de förlorat. Tråkigt för både dem och mig. Men de gjorde bra i från sig ändå, måste jag och mitt mycket fotbollsvana öga konstatera.
På kvällskvisten vankades det galej hos en av fotbollskillarna. Jag gick inte ut. Jag är så förbannat less på utelivet i denna stad. Jag gick hem och bäddade vår extrasäng för att få sova ostört. Alex har en VISS tendens att snarka som fan när han varit ute. Så, i förebyggande, sov jag i vardagsrummet.
Pigg och fräsch var jag därför i söndags och avverkade både löprunda på 7,5 km och power walk på 7 km. Detta toppades med en räksallad från himmlen. Eller havet i räkornas fall.

Turister på opaltorget.
Sollapning de luxe på fotbollen.
Partytajm.
Öde natt.
Läskig konst.
Mumsig mat.
Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0