Jag tror mig ana...
...en dum, dum benhinneinflammation. Hur störigt är inte det? Fan också, rent ut sagt. Har haft känningar redan förra veckan, men nu är det alltså ett faktum. Hej, diklofenak-kur och vila. Hej då, brända kalorier och nya rekord. Fick även tips av en apotekare (som förövrigt såg ut som en fullfjädrad hardcore-gangster) att gå och få utprovat inläggssulor på löplabbet. Okej. Hej, dyra sulor. Hej då, benhinneinflammation och kramp i fossingar? Kan man ju vara värd kanske.
I kväll ska jag och springvän-Marie och Alexander, till Röhsska på some kind of kväll i motsatsernas tecken. Ordnat av reklamarna på Yrkeshögskolan, Röhsska och Nöjesguiden. Vi vet inte riktigt vad vi har att vänta oss. Mer än mingelmat och öl. Jag känner mig dock lite vissen i dag. Jag hoppas verkligen det går över snart och att jag blommar ut.
Ett stycke toppentrevliga tulips.
Puss!
Kommentarer
Trackback
