Ta det personligt!
For real? Det är sån här prioritering som gör att ingenting någonsin kommer förändras i världen. Förutom dess accelererande förfall.
Ta det personligt! Öppna ögonen!"
Vad som kanske är mest intressant eller snarare beklagligt, är personens inställning att man i stort sett aldrig är berättigad att känna besvikelse, irritation, sorg mm när ens förhoppningar om hur tillvaron eller livet i stort ska te sig inte uppfylls, eftersom det alltid kommer att finnas någon/-ra/-t som har det värre!
När middagen bränns vid ska man således ta det med en klackspark, när det spöregnar bör men bara "singa i it", när man bryter armen ska man odelat vara glad att man inte bröt båda, och när en efterlängtad The Ark konsert blir inställd (HAR DU HÖRT!!!) så får man allt bara passa på att vara jävligt positiv då också!! Nu vet inte jag hur den stora massan känner det, men att faktiskt tycka att det är jobbigt att inte kunna sova i sin säng, för att ta ett ex. är väl väldigt mänskligt och förhindrar verkligen inte att man känner oerhörda sympatier med alla dem som råkat ut för värre tråkigheter!
Du har nog rätt i att den hör läsaren bör ta sin läsning elsewhere om det är sådan fruktansvärd nål i ögat på denne att du väljer att stundtals beklaga dig över tråkigheter på DIN EGEN blogg....
(för övrigt får jag en bild i huvudet av personen ståendes med ex brytet ben framför sin brinnande lägenhet, med en sticka i fingret, riktigt bad hair-day, missad spårvagn, dumpad samt smittad med div. veneriska sjukdomar men still med ett stoort leende på läpparna.... awkward!!!...)
