Mikas

Det är väl ungefär den benämningen jag får börja jobba på. Hittills har den arbetslösa tiden inte varit så farlig. Jag har haft en massa tid till att träffa alla vänner igen och tid till att bara vara hemma och gång på gång förundras över hur fantastiskt skön min egna säng än. Vår egna säng. Men nu är jag ytterst redo för lite action. I veckan ska jag verkligen ligga i, göra mitt yttersta och peppa mig själv till att söka, söka och söka jobb som aldrig förr. Kombiniera nytta med nöje uppe i Bollnäs så att säga. I helgen har jag dock haft helg på alla sätt. Kopplat bort jobbfrågor och bara haft det bra. Den startade på bästa sätt med after work i fredags med Johanna och resterande timmar av kvällen umgicks jag med karln och bubblet för att fira att jag är hemma igen. Självklart hann vi med den obligatioriska omgången av poker i vilket jag lika obligatoriskt sopade mattan med min motståndare och tillika man. Lördagen började lite för tidigt. Men självmant så. Jag och Marie möttes för frukost, tog en sväng till Saronkyrkan för secondhand-shopping och tog oss en rejälv power walk i det krispiga vädret. I går kväll såg vi på melodifestivalen och åt efterlängtade fajitas. Rikligt fyllda med egengjord guacamole. Eftersom min kära vän Lisas karl var med i gårdagens upplaga av melodifestivalen, och för att låten var bra såklart, röstade vi som aldrig förr. Och det gick ju prima och hela vägen till final för grabbarna i Dead by April. Yey. I dag är det dock inte roligare än såhär i familjen Wellander/Johannsons hushåll.

---

Finfrulle på Le pain Francais med finfint sällskap.
Puss!