Yang Yang and the Seafood.

I stundande stund sitter jag pa varat hostel i Hong Kong. Mollie a.ka. bug sover. Det tar pa krafterna att gora stan, sa att saga. I gar anlande vi med nattbuss till Shengzen, staden precis innanfor kinesiska gransen fran Hong Kong. Jag hade legat och kallsvettats med magont hela nattfarden, och Mollie var inte piggare hon. Sa hela proceduren med passkontroll och annat innan vi var inne i Hong Kong var lagomt pafrestande. Annu battre blev det nar vi kommer fram till varat hotell och vi inte far checka in forr an 4 timmar senare. Med fett har och allmant glamiga, straosade vi runt i vara kvarter. Vi kopte harfarg, drack telatte och gardagskvallen avslutades med Man som hatar kvinnor. Engelska versionen. Bra, tyckte vi. Som vanligt lyckas hollywood gora en redan laskig film annu obehagligare. I kvall ska vi ut och kaka pa Hard Rock med tva svenska som vi mott pa varat hostel. Men forst Yangshou.



Kalla, men peppade gav vi oss i vag pa Li-floden i torsdags mot Yangshou.

Vyerna var fantastiska. Men det sura var att det regnade hela vagen sa de hogsta topparna tacktes av dimma och regn.

Men vi, och alla andra batresenarer var glada anda...

...sa pass glada att vi beslutatde oss for att gora Yangshou by night nar vi kom fram.

Resten, ar vad vi brukar saga, historia.

Ovantat pigga dagen efter gav vi oss ut pa upptacktsfard. Yangshou ligger sa fantastiskt vackert till, som ni ser.

Finfint.


I lordags, d.v.s nyarsafton var vi sjuka. Jajjemen. Sa kul hade vi. Mollie hade krakts hela natten, bada var febriga och jag hade halsont. Den dagen gjorde vi saledes inte manga knop och tolvslaget firade vi in med att skala i vatten pa hotellrummet. Kul.


Dagen efter madde vi lite battre och beslutade oss for att hyra cyklar och trampa ut pa landsbygden. Att vi inte blev dodade i trafiken, kanns som en triumf, sa har i efterhand.


Efter en sisadar 6 km cyklande, var vi framme vid Moonhill. Vi tankte saklart att vi skulle hike:a upp en liten bit for att se den battre. Denna bild ar tagen nere fran marken.

Det vi inte hade forstatt nar vi gav oss ivag upp var att, gar man en bit, behover man ga hela vagen upp for att se nagot. Det innebar for oss ett traningspass pa over en timme i trappor for att komma anda upp till toppen. Genomdrankta i svett och halvt transformerade till bergsgetter, var vi jakligt glada nar vi val var uppe.

Och det mina vanner, var allt for now.
Puss!


Kommentarer
Postat av: moja

Vilken magnifik bild med Moonhill som inramning!

Ni är fantastiska.Kram,kram

2012-01-03 @ 11:57:40
Postat av: Ellis

Inget ont i bergsgetter, ovanligt tåliga krabater, liksom ni!Fantastisk Asiensaga ni leverar.Den fängslar mig mer o mer. KRAM PÅ ER, mostern

2012-01-04 @ 10:28:10
Postat av: Ellis

Inget ont i bergsgetter, ovanligt tåliga krabater, liksom ni!Fantastisk Asiensaga ni leverar.Den fängslar mig mer o mer. KRAM PÅ ER, mostern

2012-01-04 @ 10:30:11
Postat av: Berit

Hm hm, är det askopp jag ser framför Mollie?? I så fall, måste det väl vara en som personalen glömt ta bort från bordet. Skall bli kul att höra om era aventyr i Hongkong.

2012-01-04 @ 10:53:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0